Femton filmer? Femton filmer som kanske kan intressera

 
292?
 
292 filmer jag har hunnit se år 2018. Arton av dessa filmer jag har sett tidigare och då syftet med detta inlägg inte är att rada upp favoritfilmer utan att rekommendera filmer som givit ett bra första intryck räknades inte dessa med i beräkningen. Femton filmer har jag valt ut och givetvis har jag sett fler bra filmer än så, men dom allra kändaste (som jag upplever många känner till) är borttagna. Kvar är filmer som kanske var stora när dom kom, men hamnat i glömska eller filmer som helt enkelt aldrig nådde en större publik.
 
Jag vill inte ge någon av dessa filmer överdriven "hype" och jag menar inte att dessa tillhör världens bästa filmer, men det är filmer som jag uppskattar och jag hoppas även andra läser denna lista och hittar en ny favoritfilm. Filmerna är inte rangordnade utan det är äldsta filmen först och sedan arbetar vi oss framåt till den senaste. Enjoy!
 
Hud (1963): Paul Newman var en av sin tids stora amerikanska skådespelare. Här har vi honom i ett drama där flera skådespelare är i fokus. Filmen slänger fram en del överraskningar och är välrundad. Filmen skulle kunna klassificeras som en western, men inte på det sättet många direkt tänker på. Den är även svartvit, men låt inte det skrämma dig.
 
The Cowboys (1972): John Wayne var med i MÅNGA filmer. Av filmerna jag sett har kvaliteten varierat rejält. Det här är ett givet guldkorn. Det finns en mysig faktor likt den i Familjen Macahan eller Lilla huset på Prärien, men likt Familjen Macahan tas flera olika faktorer ifrån vilda västern fram. Den är oväntat rå på sina platser, lättsam på andra och känns som den perfekta filmen att visa någon relativt ung som deras första western.
 
Mr. Majestyk (1974): Jag valde bort två andra kul actionfilmer med Charles Bronson för att få med denna på listan. Det är en skojfrisk actionfilm som substilt driver med sig själv. För sin typ av film får den med ganska mycket variatation också. Gillar du action med lite hjärta och humor får du inte missa denna.
 
The Boys from Brazil (1978): En film baserad på en bok. Starten ger inte direkt direktion var handlingen är på väg, men sakta, sakta förklaras allting (medan man själv som tittare får tänka till). Filmen är samtidigt rå och aningen absurd. I grunden till allt finns ämnet krig, men det här är inte en krigsfilm. En fröjd att titta på.
 
The Big Red One (1980): Filmen säljs idag via att Mark Hamill är med på ett hörn (som då just hade blivit ett stort namn via Star Wars). Mark Hamills roll är därmed inte av större signifikans. Oavsett är detta en lång krigsfilm helt i min smak. Filmen baserar sig på verkligheten, men är mer en äventyrsfilm än något fullt realistiskt. Älskvärda karaktärer, minnesvärda scener och ett bra tempo.   
 
Cry Freedom (1987): Denzel Washington har varit med i så mycket att denna inte verkar vara ihågkommen idag. Åtminstone inte i Sverige. Det är en film om ett viktigt ämne. Peter Gabriels låt "Biko" användes till soundtrack och kan vara något för den som är intresserad av afrikansk historia. 
 
Cinema Paradiso (1988): Endast Ennio Morricones fina soundtrack gör denna film värd att besöka. Filmen är på italienska och gjord i Italien vilket gör att filmen kan skilja sig en del från det mesta du ser i Sverige, England eller USA. Det är ett drama där tidslinjen är lite lummet beskriven, men filmen har flera minnesvärda moment och har en av mina favorit sista scener i någon film någonsin. En film för den sentimentale!
 
Ricochet (1991): Under året har jag sett ett antal filmer med Denzel Washington däribland den seriösa "Cry Freedom". Här har vi en till film med samma man. Det här är däremot bara en rak och underhållande actionfilm. Kanske inte produktionsmässigt en av hans bästa filmer, men underhållningsnivån är stor. En oväntad, i mina ögon, skådepelare gör sig till en härlig skurk också. Definitivt något för den som vill se en kul actionrulle. 
 
Beck - Mannen på balkongen (1993): En "Beck" på en lista av årets bästa filmer? Verkligen? Ja. Verkligen! Beck-filmerna är många och det är stor skillnad i kvalitet. Det här är en av min favoriter. Varför? Jo, för att filmen utspelar sig på platser jag vuxit upp (vilket gör mig något men också för att filmen är genuint underhållande rakt igenom. Förmodligen den bästa Beck-filmen med Gösta Ekman.
 
A Time to Kill (1996): Det här är en lång film som mixar oseriös underhållning med mer intelligens. Den har flera sidor och vi får se kända skådespelare i oväntade typer av roller. Den är lättsam vilket gör den lättsedd, men det finns även ett djup i det hela. Den här filmen kan nog varit stor när den kom, men verkar snabbt blivit bortglömd av många. Vilket är synd. En klar favorit i min samling!
 
The Mighty (1998): Hur kan denna film inte varia en klassiker? Det är en film riktad åt yngre tonåringar, men filmen har även ett djup. Minnesvärda och personliga scener. Skådespeleriet från dom två ungar huvudpersonerna är bra, men skådespeleriet ifrån en av dom vuxna är ännu bättre. En film som lyckas använda klichéer till sin fördel samt lämnar både unga och vuxna tittare med något att tänka kring.
 
Bastille Day (2016): Tidigare i listan har jag rekommenderat den skojfriska actionfilmen "Mr. Majestyk" och den underhållande "Ricochet". Två något olika typer av actionfilm. Här har vi en kanske mer intensiv och modern actionfilm som fungerar väl för stunden. Det finns mycket actionfilm, men inte överdrivet mycket sevärd. Det här är en sevärd en.
 
Der kommer en dag (2016): Danskar kan! Jag har länge haft svårt för barnskådespelare, men börjar ändra mig på den punkten. En stor anledning till det är denna film. Det här är en gripande, realistisk och aningen orealistisk film som ständigt går oväntade vägar och blandar barnslig optimism med vuxet mörker.
 
Everybody Wants Some!! (2016): Amerikanska tonårsrullar är ofta fokuserade främst på sex. Några sexscener och filmen är klappad och klar. Visst finns det något naket och sexuellt även i denna, men den här filmen tar oss tillbaka till år 1980. Det är en underbar nostalgitripp fylld med vänskap, humor, tidstypiska saker och även stunder av dialog. Är du svag för amerikansk highschool på film precis som jag? Då lär du se denna. 
 
A Monster Calls (2016): Handlingen till denna film är konstig. Det är en sorts barn/ungdomshandling som jag tror på papper inte lockar många. Filmen i sig blandar dock barnslighet med allvar på ett magnefikt sätt. Den är grafiskt tilltalande och får en att tänka samt känna. Likt "The Mighty" är denna film kanske mer riktad åt en yngre publik, men mycket bra även för en vuxen.
 
Nu väntar ett 2019 med förhoppningsvis mycket film och i synnerhet bra film. Jag hoppas någon eller flera av dessa filmer kommer förgylla några dagar under året för dig. Precis som dessa gjort för mig.
 
/ auf Wiedersehen!

Mitt filmår 2017 och personliga rekommendationer

 
För att bli av med det tråkigaste först: Det här är inte en lista av filmer gjorda under 2017 utan filmer jag under året som varit har sett. Totalt har det blivit 284 filmer för min del. Elva av dessa filmer har jag sett förut och att skapa listor endast baserat på personliga favoriter sedan tidigare finns det gott om därför har jag sållat bort dessa direkt. Det som återstår är 271 filmer och av dessa har jag valt ut tio filmer eller nja.. Nästan tio filmer! Ni som läser hela inlägget kommer se att jag fuskar lite. 
 
Då jag chansar mycket gällande film är kvalitetsskillnaden stor på det jag ser. En del mediokert har dykt upp och en rad vedervärdiga, men samtidigt många bra. Trots mindre fusk finns det flera filmer jag skulle vilja haft med på denna lista, men en mer selektiv lista tycker jag utgör ett mer intressant inlägg. Jag har även försökt skala bort årets mesta kända filmer jag tyckt om. Vad är det för mening att rekommendera något många redan sett! Jag börjar med den äldsta filmen först och arbetar mig fram mot det nyare.
 
Savage Streets (1984)
En våldsam tonårsfilm med emotionellt tunga undertoner. Det här inte bara action för att vara action utan filmen tar fram en kvinna som hjälte på rätt sätt (inte bara för att det ska vara en kvinna). Scenerna är ibland brutala och den är konstant underhållande. Många skådespelare är relativt unga och gör övertygande jobb i det allra mesta. En annan film jag såg tidigare under året var The Warriors (1979). Dessa filmer påminner en del om varandra, men då The Warriors är en mer känd film väljer jag att prioritera Savage Streets. Skillnaden är främst att The Warriors har en mer lättsam underton medan Savage Streets går ett steg längre. Båda rekommenderas däremot varmt!
 
Can't Buy Me Love (1987)
Kontrasten till Savage Streets och denna kan inte bli mycket större. Det här är en film om amerikanska high school livet med en ung Patrick Dempsey, någon jag mycket väl känt igen, men aldrig tidigare reflekterat mycket över. Idag ser han ut som en världens "hunk". Då var han en charmig tonåring. Den här filmen erbjuder egentligen väldigt lite originellt, men fångar en viss oskyldig 80-tals känsla på pricken. Det är inte överdriva sexscener utan det är visar en mer oskyldig värld. När jag sett klart denna film träffade jag min bror och han kunde se på mig hur bra jag mådde. Gillar du 80-talet och behöver en "dos medicin" ifrån den tiden? Då är det här en lättsam och perfekt film för ändamålet.
 
Nikita (1990)
2017 var året då jag upptäckte Luc Besson på riktigt. Det har blivit några filmer av honom genom året och denna film kämpde mot "Le Grand Bleu / Det Stora Blå (1988)" för en plats på denna lista. Två i mångt och mycket olika filmer, men då jag tror Det Stora Blå är den mer kända filmen sätter jag Nikita i solskenet här och nu. Nikita är likt Savage Streets en film där en kvinna är huvudrollen och det är en actionfilm, men så mycket mer. Nikita är samhällskritik, ett livsöde och snyggt upplagd action så långtifrån den stereotypa actionfilmen du kan komma. Luc Bessons personliga stil kan vara aningen svårsmält i denna, men förhoppningsvis upplever du filmen på samma sätt som jag... Tragisk, men samtidigt lite charmig och hjärtvärmande.
 
Bicentennial Man (1999)
I denna film tycker jag man fångar mycket av det som gjorde Robin Williams (RIP) till en älskad världsstjärna. Den är något av en barnfilm samtidigt som det är en mer tänkvärd sci-fi film för äldre. Filmen har barnvänlig humor och intelligens för en äldre publik samtidigt som den tar ovändade vändningar utan att spåra ut. En perfekt film för hela familjen.
 
The Big Kahuna (1999)
Jag såg denna film innan Kevin Spacey blev bannlyst för sina privata aktioner. Kommer vi någonsin få se Kevin Spacey i en film eller serie igen? Svårt att säga. Jag tycker dock det är viktigt att inte döma ut en person och allt den gjort, även det bra, bara för att den agerat på dåliga sätt i andra sammanhang. Speciellt inte när även andra helt oskyldiga bidragit till det positiva. Det här är en udda film där dialogen är i fokus. Filmer likt denna brukar jag normalt ha svårt för (en film där några endast paratar). Jag brukar tänka "kom till poängen" eller "när ska det hända något?" för att senare tappa intresse totalt. Den här var det dock annorlunda med. När filmen väl nått sitt slut kände jag en positivt hopp jag sällan känt överhuvudtaget.
 
Idiocracy (2006)
Den amerikanska marknaden är idag bra på att göra remakes och halvdana komedier som sällan är värda att ägna tid åt. Det här är dock en komedi som står ut ifrån mängden. Det är samhällskritik så det bara skriker om det och även ganska rolig. Här har dom lyckats få till framtiden på ett läskigt, men samtidigt tänkvärt sätt. Egentligen riktad åt en något yngre publik i det stora, men en film alla borde titta på om man inte redan gjort det.
 
Fracture (2007)
Ryan Gosling har under senaste åren blivit en stjärna av rang som är med i allt möjligt. Han har dock varit relativt känd mycket längre. Den här filmen dök upp några år innan han började synas även här i Sverige. Filmen är gjord tillsammans med självaste Anthony Hopkins. En något rörig start, men snart blir det en modern film som är genuint bra. Varför denna film är relativt okänd och andra totalt mediokra filmer konstant hyllas samt drar i ofantliga summor pengar kan jag inte förstå. Gillar du intelligenta thrillers kan denna vara något för dig.
 
Ang-ma-reul bo-at-da / I Saw the Devil (2010)
Filmen Oldeuboi / Old Boy ifrån 2003 har hjälpt till att öppna upp den asiatiska filmmarknaden till övriga världen på ett relativt stort sett. Old Boy är en psykologisk thriller medan den är är betydligt mer fysisk i sina gärningar. Ingen film för den känslige, men sevärd för andra. Jag har inte svårt för våld i filmer, men svårt för när våld är det enda som finns. Att det är folk som skjuts utan anledning eller bara död-död-död utan att det leder någonstans i handlingen. Den här filmer når djupare genom våldet. Är den lik Old Boy? Nja, det här känns som en kusin-film som är annorlunda, men samtidigt lik.
 
Bridge of Spies (2015)
Tom Hanks är en skådespelare som är väldigt aktiv och antagligen kommer fortsätta vara det tills dagen han av mentala eller fysiska skäl inte längre kan. En del av hans filmer går inte att missa och en del hamnar under radarn. Den här verkar hamnat under radarn för många verkar det som. Tråkigt det för detta är en riktigt bra "vuxenfilm". En långsam historia som är påhittad, men känns baserad på en äkta historia. Filmen är snyggt gjord och även om handlingen i sig är långsam öppnar den upp för diverse andra tankar. Åtminstone gjorde den det för mig. Jag har inte sett allt med Tom Hanks, men den här är bättre än flertalet och definitivt sevärd.
 
Listen to Me Marlon (2015)
Biograferna har börjat sända dokumentärer som marknadsförs lik vanliga spelfilmer. Detta är en sådan om Marlon Brando. Det är ett namn jag tror många känner till via första Gudfadern eller Apocalypse Now. Den här dokumentären fick upp mitt intresse för Marlon Brandos, främst, tidigare filmer. Dokumentären är välgjord och tar upp flera aspekter om och kring Marlon Brando än vad en standard dokumentär gör. Det finns ett återkommande kortare inslag som är väl flummigt, men annars är det här en bra dokumentär för filmnördar. Genom denna film vill jag rekommendera On the Waterfront (1954). En hyllad film som då var väldigt känd, men jag undrar hur många i yngre generationer som hört talas om den? Dessutom vill jag slänga in One-Eyed Jacks (1961). En western utan imponerade start, men som med tiden växer och bättre och bättre. Samtliga har jag självklart sett 2017!
 
Ett härligt inlägg att skriva och få ur mina tankar. Nu börjar året och filmåret 2018. Om inget hemskt händer kommer ett liknande inlägg även nästa år.. Gott Nytt År!
 

Tips: Börja dagen med en film

 
 
Film för mig har alltid förknippats med kvällen. 21:00 filmen på TV. Kvällsbio efter skolan / jobbet. Nattbio. Hyra en film med kompisarna en lördagskväll. Beck på söndagskvällarna på TV4. Ung eller gammal film har jag nästan alltid sett film under dygnets senare timmar.
 
På senare tid har jag dock upptäckt att det är mycket trevligt att starta dagen med en film. Duscha, ordna frukost och slå på en film. Vakna med filmen. Är det en bra film är det en bra start på dagen. Är det en dålig film får man en ännu starkare känsla av att resten av dagen inte ska slösas bort. Det är en win-win situation helt enkelt.

Tyvärr hamnar saker som skola och jobb ofta i vägen för detta beteende, men när tid finns. Semester, helg, sjukdomstider.. Vakna och slå på en film.
 
Lev väl!