satsar allt på rött

I Don't Want To Miss A Thing med Aerosmith blev en gigantisk hit när det begav sig under slutet av 90-talet i samband med storfilmen Armageddon. Jag hörde den på radio senast igår. Trots att Aerosmith är amerikas bäst säljande rock band genom tiderna (endast ett fåtal brittika giganter har sålt mer internationellt) var det bandets första och enda låt som klättrat till #1.

 

Att rekommendera den nämnda låten eller andra av bandets större hits många antagligen hört känns aningen.. Onödigt. Varför inte rekommendera låtar som hamnat mellan sprickorna. Bra låtar som aldrig nått större publik framgång? Det är åtminstone sånt jag vill bli rekommenderad då det är mindre sannolikt att stöta på just de låtarna på andra vis.

 

Ska vi köra en topp 10? Det tycker jag.

 

#10. Avant Garden

#9. Walk on Down

#8. Jig Is Up 

#7. Oasis In The Night 

#6. Boogie Man 

#5. Spaced

#4. Up On A Mountain

#3. Hoodoo/Voodoo Medicine Man

#2. My Fist Your Face

#1. Combination

 

Nu kanske inte låtarna smälter ihop så bra med varandra, men kvalitetsmässigt skulle denna skiva vara bättre än rätt många av bandet och av massa andra band också för den delen. En annan intressant sak att nämna är Brad Whitford. "Den andra gitarristen" som håller sig i bakgrunden mycket och aldrig sett ut som en rock n' roll stjärna. Man kan undra varför han är kvar i bandet efter alla år då bandet skulle haft lätt hitta andra att fylla hans plats. Anledningen hittar man när man gräver i vem som skrivit vad i bandet. Brad Whitford står för en handfull av bandets bästa låtar. That's why!

 

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

Tidigare ikväll nämnde jag en incident till en vän. När incidienten skedde tänkte jag inte värst mycket på det, men när jag hörde vännens respons var det ett faktum. En tjej hade varit förbannat jävla otrevlig.

 

På något sätt (minns ej exakt hur, men det var inget suspekt) hade jag kommit i kontakt med en tjej. Jag började skriva i hennes gästbok (det traditionella communities svar på facebooks wall) och hon svarade snabbt varje gång. Vi höll på att fjanta oss en stund. Jag tyckte det var kul och hon verkade också tycka det. Sedan skrev hon sist meddelandet.

 

Dagen efter svarade jag henne och jag märkte snart att hon raderat allt jag skrivit till henne (och raderade alla inlägg jag skrivit så fort hon svarat). Jag frågade henne sen vad vi skrivit om senast. Hon hade svarat, men visste inte själv. Då frågade jag henne "Varför tar du raderar du mina inlägg?". Då svarade hon "Jag sparar bara relevanta människors inlägg" (ungefär, minns ej ordagrant).

 

Ser ni hur förbannat otrevligt det där såg ut? Om man tar det i en vardaglig kontext är det som att någon spontant pratar med dig på ICA. Dagen efter träffas ni igen och personen frågar "Hur var bion?" och du svarar "Hur vet du att jag var på bio igår..?". Personen säger "Du sa det igår.." och får svaret av dig "Jaha! Ässh. Jag glömmer jämt konversationer med oviktiga människor".

 

En händelse från vårt älskade facebook kommer tillbaka till mig i skrivande stund. Jag länkade något jag är rätt säker på att en vän skulle uppskatta (tror det var en kortare skämtvideo) på hans wall. Istället för en kommentar med "hehe", "nice one" eller ett mail där han frågar "Tja. Såg video. Cool. Vad händer?". Vad får jag för respons..

 

"Har du ingen egen wall att skriva på?".

 

Hade god lust att ta bort honom från facebook rakt där och då. Vad f*n är det för drygt svar till någon som försöker vara trevlig?

 

En till? Jag har en till på gång.

 

Jag hade en bekant i grundskolan som hängde med på något vänster via internet i ganska många år. Den kontakten som fanns var på 90% baserat på initativ från mig. När facebook höll på att bli stort skrev jag en lättsam kommentar om en bild han hade med några tjejer.

 

Reaktion? Tog bort mig rakt av från facebook och alla andra kontaktmedel också. Inte ett ord om varför...

 

Jag skulle kunna klaga på att folk inte lärt sig allmänt hyfs, men vet ni? Jag tror mycket av detta beteende berodde på att jag gjorde något "offentligt", på öppna ställen där andra kan se... Men då allt är baserat på en skojfrisk fjantig diskussion, en halvrolig länk och en komplimang. Vart är problemet? Om din bästa vän, din faster, en avlägsen bekant eller en random från internet får se detta.. Vad är så jäkla farligt? Jag har hängt med på internet sedan den kommersiella starten och aldrig förstått mig på varför en del vill vara så hemliga.

 

Att folk inte vill lägga ut hela sitt liv eller dela med sig av saker som är för personliga förstår jag, absolut! Har det inte gått lite väl långt när du inte tål att en vän eller bekant skriver "Tjena. Läget? Vad händer i helgen?" på ett forum som är TILL för sådan kontakt. Facebook och andra medel har i mångt och mycket tagit över det sociala nätverkandet. Inbjudan till fester, lära sig mer om kollegor, en översikt på en eventuell dejt, mailande till vänner som är en värld ifrån dig eller återkontakta gamla vänner. Varför inte utnyttja det om du nu ändå är där? Det är dags. KOM MED I MATCHEN (och lär dig lite allmänt hyfs innan).

 

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

 

Vincent Price.

En hyllning den skräckens ikon.

Första singeln från Deep Purples nya skiva, Now What?!

Första musikvideon med Deep Purple sedan..

En väldigt lång tid tillbaka.

 

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

 

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

Fyra stycken sköna spelningar inom snar framtid från...

 

 

Michael Schenker - känd gitarrist från banden UFO, Scorpions och Michael Schenker Group. På senare år har han dragit igång en cirkus av gamla bandmedlemmar och andra kända ansikten för att hjälpa honom i olika delar av världen. Detta kallar han Temple of Rock. Där de blandar friskt mellan Michael Schenkers tidigare bands material och även nytt.

 

De kommer åka nedifrån upp genom Sverige!

Malmö - 22 / 5

Jönköping 24 / 5

Stockholm 25 / 5

Sundsvall 26 / 5

 

Spelningarna kommer väl vara på halvstor nivå. Vilket jag tror kan vara en fördel då det drar mer gedigen publik (dvs. folk som är där för musiken i första hand) och därmed ge ett i helhet bättre drag. Förhoppningsvis.

 

Av det jag hört är Michael Schenker efter många års "upp och ner" i branschen uppe igen!

Är festivaler inget val för dig och de stora konserterna al'a Iron Maiden, Kiss eller Bruce Springsteen är för dyrt. Gå på det här. Skulle inte förvåna mig om det blir en höjdare!

 

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

 

Det här inlägget baseras delvis på incidenten om mannen som var naken i sitt egna hem och en kvinna (vem tittade in i hans hem... Varför?) anmälde honom. Nu har tom. en tjej på Flashback blivit juridiskt rädd för att sola topless på sin egna balkong för att något harmlöst som det kan "kränka" någon eller vad tusan folk kallar det.

 

Jag eftersträvar inget hippie-samhälle där alla går nakna i tid och otid. Att viktiga möten på jobbet innebär att några sitter i kostym och slips medan någon sitter naken eller att folk öppnar dörren naken när posten knackar på, men folk borde skärpa sig.

 

Om en man eller kvinna vill sola med bar överkropp eller tom. nakna på sin egna balkong (som den betalar hyra för eller äger). Bara få ligga där och njuta av en jämn solbränna eller vila upp sig efter en tung arbetsvecka. Vad är problemet? Om någon ser.. Måste den titta?

 

Skulle en naken gammal gubbe sola näck på en balkong mittemot mig skulle jag säkert ge honom ett skojfriskt smeknamn och berätta för bekanta.. Men anmäla honom? Ringa och klaga? Han tvingar inte mig att titta. Om jag inte vill se får jag väl titta bort... Ska det vara så svårt? Jag vill inte se honom, men är det så farligt att se en småfet, hårig gubbe i några sekunder? Det tycker inte jag. Han har rätt att leva sitt liv.

 

Man gör det givetvis på egen risk. Kameror är lättanvända och en bild på dig kan hamna på internet. Det kan få konsekvenser och där borde folk skärpa sig också. Ser du någon attraktiv.. Naken. Njut av sekundrarna du får och lev på minnet. Förstör inte dennes liv för att du är dum i huvudet.

 

Vid föds nakna, vi duschar nakna (nåja.. Innan killarna började få dåligt självförtroende och duschar med badbyxorna på åtminstone), vi sover ofta nakna. Vad är problemet? Varför är det så farligt om någon råkar se dig? Varför är det så farligt att råka se någon? Ta det för vad det är och sluta vara en douchebag :)

 

Har skrivit liknande inlägg som dessa och de kommer med stor sannolikhet att dyka upp igen!

 

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

 

:-)

 

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

 

Chris Cornell har nog mognat liiiite sedan det här, men saksamma.

Biljetterna börjar säljas nu på fredag (10:e Maj).

Jag vill vara där. Det borde du också vara!

 

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

I fredags var jag på Bruce Springsteen. Inte fysiskt på Bruce Springsteen, men på hans och bandets konsert.

 

Det finns flera sidor om Bruce Springsteen i praktiskt taget varje tidning samt att bloggar/facebook lär vara fullt av bilder och recensioner, därför tänker jag vara originell och diskutera något jag såg på konserten istället.

 

Av ren slump såg jag två personer vinka till mig bara någon bänkrad ifrån på konserten. Det var min morbror och moster (heter det så om det är morbrors sambo?). Båda två är kring sextio års åldern och uppskattade sin kväll med Bruce. Trevligt, trevligt.

 

Utöver släkten såg jag en ett antal andra par som var där (vag definition på äldre). I flera fall var tjejerna/kvinnorna/damerna mer på G än männen, vilket, var en trevlig överaskning för mig.

 

Jag menar. Att som man gå ut på något man älskar (en unik händelse) med sin fru för att sedan ha en tråkig fru som sitter och tittar på klockan hela tiden, gäspar, "men.. jag vill gå hem nu. Räcker det inte med halva konserten??" skulle döda mig själsmässigt. Döda relationen också med stor sannolikhet. 

 

Att istället ha en kvinna vid min sida som ställer sig upp börjar små dansa på charmigt vis, sjunga med (till de låtar hon kan), hänga med i vågen och bara vara allmänt awesome skulle konformera att jag valt rätt partner i livet.

 

Bara så ni vet.

 

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

 

 

 

 

"Att aldrig göra ett riktigt val är antagligen det sämsta valet du kan göra"

 

 

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

 

A long, long, long, looong time ago fanns det ett band som kallade sig Queen. Dessa herrar var, enligt mig, bäst på studioalbum under 70-talet, men hade ett stabilt 80-tal som även det inte var helt enkelt att välja en topp tio ifrån. It's been done, men var tvungen att offra ett antal värdiga kandidater för att nå mitt mål.

 

Här kommer det du undermedvetet längtat efter;

 

10. Is This the World We Created...?

Speciellt under 80-talet handlade mycket musik om att vara catchig eller överambitiös. Mitt i all jakten efter nästa toppsingel slängde Queen fram denna. En simpel sak, men den lämnar en stark eftersmak just för att de skippar allt överflödigt.

 

9. One Vision

Under 80-talet lämnade bandet allt som skulle kunna benämnas metal, men rocka kunde de fortfarande. Här är ett av bevisen.

 

7. Play the Game

En rätt underlig blandning av typisk poplåt och en ballad. Varken det eller det andra, men mycket bra.

 

6. Another One Bites the Dust

Alla bas-riffens moder. Bör vara obligatorisk på dansgolv världen över.

 

5. I Want It All

Det finns två versioner. En singelorienterad och en mer rockig. Jag föredrog först den förstnämnda, men insåg senare vad gitarrsolot verkligen tillförde i den rockigare varianten. Här slår Brian May huvudet på spiken!

 

4. Save Me

Jag minns att en bekant hade haft en hård kväll med grabbarna. Dagen efter dyker några av granna upp hemma hos honom och spelar in våldgästandet med kamera. En bit in på videon ligger den bekanta halvt förststörd. Trycker fram denna låt på datorn och säger, om jag inte missminnner mig.. "lite Queen.. det har jag förtjänat". Priceless. Låten i sig är inte helt olik Somebody to Love heller och det är inget dåligt betyg det.

 

3. Princes of the Universe

Bandet blandar ett "stort" ämne. Gör det catchigt, men ändå rockigt. En låt som håller.

 

2. Under Pressure ft. David Bowie

Trots Queens otroliga framgångar och långlivade karriär blev det inte många samarbeten med andra giganter, men de fick åtminstone med en låt tillsammans med David Bowie. En låt båda parter kan vara stolt över.

 

1. Who Wants to Live Forever

Inget band låter som Pink Floyd, men flera band har försökt sig på sina egna tolkningar av deras sound. Det här går inte att misstolka som Pink Floyd, men hittar ändå den sortens magi som gjort det bandet känt. Queen skalar bort några av de mer "udda" inslagen, gör den något mer inriktad för en större publik och så lekandet mellan Freddie och Brians röster gör låten ännu mer dynamisk.  

 

För dig som är intresserad, men inte orkar läsa hela min dynga.. :-)

 

10. Is This the World We Created...?

9. One Vision

8. Crazy Little Thing Called Love

7. Play the Game

6. Another One Bites the Dust

5. I Want It All

4. Save Me

3. Princes of the Universe

2. Under Pressure

1. Who Wants to Live Forever

 

Deep Purple är ute med nytt album.

Jag köpte det igår.

Wow!

 

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

 

Det finns en armé av rock-fans som ogillar piano, synth och keyboards i rock. Det blir inte lika "hardcore", "punkigt", "hårt", "äkta" och andra intelligenta påståenden. Ibland har de rätt, det finns definitivt låtar som skulle varit bättre utan något klichéaktigt solo på synth eller ett piano som stoppar låten från att nå en viss topp.. Men allt som oftast tycker jag diverse pianobaserade instrument ger en dimension till musiken och tydligare melodier. Något jag gillar i musik.

 

Jon Lord ordnade ihop ett Hammond Organ och fick fram en extra kraft så det skulle passa bättre än liknande instrument till rock. Med det "födde" han många intressanta medmusikanter. Jon Lord var dessutom mer än bara någon bakgrundsfigur vid ett piano. Jon Lord var en stor del av rytmen, de kända musikaliska dueller, fantastisk på att jamma fram låtar och hade ett otroligt samspel med sina vänner i bandet.

 

Mellan ögonblicken 01:55 till 03:00 under låten Lazy i Deep Purples (och en av världens kändaste live-spelningar) Made in Japan visar karln ett av sina många lekfulla och spontana moment vid sitt instrument. En lekfullhet många andra band missar, saknar eller helt enkelt inte kan.. Då de är så fokuserade på att spela samma version de har på sitt studiomaterial.

 

Deep Purple har släppt många låtar och släpper ett band många låtar tenderar ganska många att vara väl lika. Jon Lords intro på låten Might Just Take Your Life hindrar den från att bli en i mängden och gör den härligt unik istället.

 

En rolig sak med Deep Purple är att två låtar de slängde fram och spelade in snabbt utan komplikationer blev två av deras största hits. Först remaken Hush och sedan Black Night (vilken ofta misstas heta Black Knight). Hur som.. Jon Lords rytmiska och unika (?) spelande i Hush gör den till en odödlig klassiker och vilka var det som gjorde originalet nu igen? Precis. Nästan ingen vet!

 

Cirka tio år innan Jon Lord lämnade klotet vårt tog Don Airey över hans plats i Deep Purple. Spana in honom om du inte vet vem där är. Det är en man som bidragit mycket till rocken genom åren. MYCKET... Men (kan någon lära mig bra substitut till ordet "men"?) det finns alltid en del av mig som önskar att det vore Jon Lord vid hans gamla instrument, en känsla jag knappast är ensam om.

 

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

 

En trudelutt.

Love it!

 

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen