Musikkunskap #1
Ett fenomen jag tycker är tämligen löjligt är hur många människor upplever ett stort hat emot musikaliska genrer. Som lyssnare har man full rätt att ogilla det man hör, men varför bara inte lyssna på det? Varför gå upp i varv och skriva/snacka massa strunt om gigantiska musikgenrer?
Visste du t.ex. att Peter Gabriel, den förste frontmannen till ett av världens största progressiva rock band Genesis samt haft en egen minst sagt framgångsrik karriär, har haft 60-tals soulsångaren Otis Redding som en av sina främsta influenser?
... Eller Ian Gillan (främst känd som sångare i ett av hårdrockens viktigaste band Deep Purple, men även varit
delaktig i mycket annat) har haft Motowns egna Marvin Gaye som en musikalisk förebild?
I sommar kommer Lionel Richie till Gröna Lund (Deep Purple också!). Han var tidigare medlem i soul/pop/disco-bandet The Commodores. Dom hade en hit som heter Easy. Många år senare gjorde det alternativa rock bandet Faith No More en cover på denna låt. Båda versioner av Easy står sig som en av respektive bands mest populära låtar.
År 2010 släppte svenska Petter och Veronica Maggio en låt som heter Längesen som singel ifrån ett av Petters samlingsalbum. Tittar du på Journeys (ni vet Don't Stop Believin'-bandet) skiva Arrival ifrån 2001 kommer du se låten Loved by You. Lyssna på båda dessa. Jag uppmanar dig. Hör du likheterna?
Är det bara jag som inser att artister ofta breddar sig långt utöver sina egna genrer och att det främst är inskänkta fans som skapar debatter vilka artisterna själva antagligen skakar huvudet åt?