Blue Öyster Cult
Du behöver inte lyssna eller ens tycka om rockmusik för att åtminstone känna till dessa bandnamn. Sedan finns det givetvis hur många band som helst vilka aldrig når större framgång. Det finns dock en ytterligare kategori, band som får ett par "hits" och säljer bra under en viss eller vissa perioder, men som aldrig i sin helhet når Mr. Svensson.
I den sistnämnda kategorin hittar du bandet Blue Öyster Cult även kallat Blue Oyster Cult pga. länders alfabetiska begränsningar. Många av er känner säkert igen bandets största hit "(Don't Fear) The Reaper". Det gjorde åtminstone jag sedan en lång tid tillbaka och en dag efter att stött på bandets namn vid flertalet olika tillfällen började jag leta upp mer med bandet...
Ett av mitt 25-åriga livs bästa val!
Först letade jag efter låtar lik (Don't Fear) The Reaper, men hittade.. ingen. Blue Öyster Cult är således inget AC/DC. Nu rådiggar jag även AC/DC, men det bandet är känt för att göra låtar i samma stuk. Gillar du en låt, gillar du antagligen många fler. Blue Öyster Cult är däremot ett väsentligt mer experimenterande band.
Likt Queen ville inte Blue Öyster Cult bli känt som ett band inom en genre, men Blue Öyster Cult tar allt steget längre. Queen hade låtar i många olika genrer, men en Blue Öyster Cults låt kan innehålla flera genrer i samma låt och gör det som en vana. En låt kan börja med ett gitarrsolo, trappas upp i tempo, gå in i ett saxofonsolo, gå ner i tempo och sedan tonas ut med ett outro helt olikt något annat i låten, men allt fungerar ändå som en helhet.
Jag lånar ord av en Flashbackanvändare nu i brist på egna "De har ingen motsvarighet inom hårdrocken enligt mig, både vad gäller musikaliska arrangemang och de fantastiska texterna".. och kan inte göra annat än att hålla med. Bandets texter kan vara intelligenta, abstrakta, roliga och även fjantiga, men det sista gör inte mig något. Det visar bara att bandet har självdistans och inte måste följa någon mall om vad de "får" sjunga om och inte.. något som alldeles för många band och artister verkar ha.
"Alla" band med ett antal album bakom sig har en handfull låtar som inte håller samma klass som de övriga. Detta gäller även Blue Öyster Cult, men de låtarna är få. På riktigt. Blue Öyster Cult sitter annars inne med en låtskatt som slår de flesta band med råge, vete och havre.
Live då? Det finns många band jag skulle göra mycket för uppleva under deras storhetsperiod. Vissa mest för att kunna påstå att jag har sett ett visst band (The Beatles), andra för att kunna få sjunga tillsammans med en gigantisk publik (The Rolling Stones, Rainbow, Kiss), vissa för att få gåshud av specifika låtar (Pink Floyd, The Doors) men Blue Öyster Cult skulle jag vilja uppleva mest för att se vad de skulle ta sig till. Med den musikaliska variationen och bandets personkemi var allting möjligt.
// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen
Jag introducerade Blue Öyster Cult på ett litet ovanligt sätt för min sambo. (Don't Fear) The Reaper fanns att köpa och ladda ner till Singstar så jag tyckte: "Oh, köp den så ska du få höra nåt härligt!" Han gjorde det och blev förälskad i riffet i låten nästan direkt :-) Nu gäller det bara att få honom att börja lyssna på mina skivor också ;-)