Wynton Marsalis och våra tankar om rap
Inom diverse musikstilar finns det ett "hat" mot andra stilar. Ett vanligt förekommande hat senaste åren är "rock" mot "rap". På 80-talet var det "rock" mot "synth". Jag tycker sånt är rätt löjligt då många genrer är så ofantligt stora att ingen, speciellt ointresserade i stilen, egentligen har särskilt mycket att komma med gällande argument. Ännu mer relevant: Varför måste man hata en musikstil överhuvudtaget? Om du inte gillar det du hör, undvik och problemet är löst.
Själv lyssnade jag en del på rap som yngre. Med åren har intresset fallit och annan musik tagit större plats i mitt liv, men jag känner inget hat för det och skulle kunna tänka mig att köpa ett album av rap-artist om det var något som lockade mig. Har lite kärlek för "amatörer" som ofta är mer kreativa. Inte bättre, men ofta lite roligare.
I artikeln nedan går Wynton Marsalis, en jazzmusiker, på om att han sedan mitten av 80-talet, en tid då rap fortfarande var en rätt ung genre, var emot genren. Varför? Språket mer än själva musiken. Det är svårt att försvara att det är många negativt klingande uttryck inom denna genre. Vad som på 80-talet var tufft och utmanade är idag standard. Att kalla någon nigga, bitch eller ho upprör inte ens dom flesta (åtminstone inte utåt) och det kanske inte är rätt inriktning att gå emot. Speciellt inte med en genre så stor som rapen ändå blivit senaste decennierna.
Artikeln är inte särskilt lång. Läs gärna!