Vi som överlevde Rågsved
Just nu såg jag klart en dokumentär på cirkus en timme kallad " Vi som överlevde Rågsved" (finns i sex delar på Youtube). En dokumentär på många sätt lik den kända "Dom Kallar Oss Mods", repotaget om diskoteksbranden i Göteborg och Uppdrag gransknings återkoppling till "Fittja Paradiso". Samtliga dessa dokumentärer är gjorda i publikens öga. Många har sett dessa vid detta laget. Ofta är programmen gjorda av SVT.
Idag är det lätt att attackera invandring och invandrare som källan till mycket ont, men Vi som överlevde Rågsved visar något helt annat. I 60-70-talets Rågsved fanns det knappt invandrare. Personerna i fokus varav många dött av droger och/eller alkohol i tidig ålder var samtliga svenskar. Dom överlevande verkar glada att dom klarat sig då så pass många omkring dom dött, men det är knappast några liv att skryta med (utan att nedvärdera på individnivå).
Jag är inte uppvuxen i varken Fittja eller Rågsved utan Stockholms innerstad och har uppmärksammat en företeelse. Att en del ifrån högre medelklassen och överklassen inte vill ha något att göra med "lägre stående". I deras värld existerar inte Rågsved. Dom har aldrig varit i Rågsved, dom vill aldrig åka till Rågsved och dom vill aldrig umgås med någon ifrån Rådsved.
Vänta. Vänta. Vänta. Om dom vid tillfälle träffar en person ifrån Rågsved, får hjälp av personen och personen visar allmänt positiva egenskaper. Varför vill dom inte fortsätta umgås med denna person? Det kan inte jag svara på, men där (!) har vi sett stort underliggande problem i dagens samhälle.