Vem eller vad är du rädd för? Egentligen?
Efter jobbet igår satte jag mig på en lokal resturant och inväntade min take away. Då det var strax efter lunchrushen var det lugnt inne på denna resturant. I min närvaro satt endast två tjejer och konverserade med en man som lekte med sitt barn. Dessa såg ut att ha det genuint mysigt.
Maten tog sin tid och jag tjuvlyssnade (det fanns absolut inget annat att titta eller lyssna på i lokalen) på dessa bredvid mig. En av tjejerna var turist ifrån Australien lät det som.. Hon fick senare ansvar för bebisen en stund. Hon gick upp ifrån sin stol och gick förbi mig. Bebisen tittade emot mig och kvinnan sa "Hello". När jag sedan hade fått min mat stod kvinnan nära mig igen och sa "Bye Bye". Givetvis svarade jag artigt båda gångerna.
Någonstans under allt detta sade samma kvinna "It's fantastic that you can leave stuff in public and not get robbed.. In that way Sweden seems like a great place to live in".. Eller något snarlikt.
Kvinnan tittade alltså emot mig, hälsade på mig och konstaterade att hon kände sig säker med att lämna saker tillfälligt på publika ytor. Hur ofta sker detta i Sverige? Att en normal kvinna agerar på detta sätt emot en okänd man? Det ska jag berätta för dig.. Sällsynt sällan.
De flesta av oss tittar rakt fram och tittar upp i luften eller ner i mobilen istället för att säga "hej" till främlingar när blickar möts. Ett "hej" avväpnar faktiskt given situation mer än vad man kan tro. Vem eller vad är du rädd för? Egentligen? Allt kvinnan sa är sant. Människor i Sverige är sannolikt mer benägna att lämna tillbaka en borttappad plånbok än att rensa den och det är väsentligt trevligare att bemötas av ett "hej" än att bli totalt ignorerad.
Något att tänka på i vardagen.
// Now What !? - GeorgVanHalen