The Last of Us

 
Efter att spelat igenom detta spel skulle jag vilja påstå att det är en blandning av spelserien Uncharted, de tidiga Resident Evil-spelen med lägre tempo och The Walking Dead (det storybaserade spelet). En redigt lyckad mix på det.
 
Den personen som bara är ute efter ren action och konstant högt tempo bör titta på något annat spel, men för alla andra rekommenderas The Last of Us lika mycket en iskall 33 cl burk Coca Cola under årets varmaste dag.
 
Zombie-temat har blivit för mycket utav en kliché idag. Jag kan tänka mig att många serier, spel och filmer med temat bara är snabba cash för tillverkarna. Det här spelet är dock välgjort på alla håll och kanter. Det finns mycket mer till detta än alla klassiska inslag av zombier. Likt The Walking Dead spelen är det dessutom mycket filmsekvenser och handlingen kanske är i större fokus än det aktiva spelet. En handling som fångade mig med väntade och oväntade vändningar.
 
Själva spelandet är också varierat. Ibland är det ren action, ibland är det problemlösning och andra gånger är det nästan lite läskigt. Precis som de tidiga Resident Evil-spelen. Utöver det finns det ett flertal unika situationer i spelet som inte alls är likt spelet i övrigt. Något jag sällan ser i andra spel. För stor variation i spel brukar leda till att det finns något moment i spelet jag hatar och aldrig vill spela om. Det händer dock inte här.
 
Problemlösningen är ofta väl simpel och, tyvärr, har de lagt in en "barnfunktion" som gör att man kan få lösningen gratis. Det är dock väldigt sällan eller något man aktivt måste välja. Därför är det endast ett minimalt minus.
 
Svårighetsgraden i övrigt är medium. Det finns platser man kan fastna, det finns svåra platser som kräver omkörning (om man inte är en äkta "gamer"), men mestadels flyter spelet på bra. "Världen" i spelet är ofta linjär, men inte alltid. Det gillar jag. Att slösa en massa timmar på att gå runt och göra saker som i slutändan varken är särskilt intressant eller för spelet vidare klarar jag mig utan. Här finns det lite att upptäcka och det finns tillfällen där man kan hantera situationen på olika sätt. Antingen smidigt eller fullt ut. Det väljer du själv. Du är inte tvingad att göra på ett visst sätt för att ta dig framåt. Sånt gillar jag i dagens ständigt utveckling av spel.
 
Jag är tveksam till hur stor dragningskraft detta spel egentligen har när det gäller om att spela det en gång till. Storyn är mycket utav spelet och känner man till den försvinner mycket, men jag tror man skulle kunna prova olika tillvägagångssätt andra gången och andra gången skulle nog gå väsentligt snabbare. Det spelar dock ingen större roll för det här spelet är mer än värt att bara spela igenom en gång.
 
// Now What !? - GeorgVanHalen

tjej klär av sig

 
Det här är redan en känd video. En vanlig tjej som steg för steg klär av sig och visar upp en vanlig kropp med en liten snopp. NÄE. Nu ska skojade jag bara. Vill bara få er med i matchen. Videon har antagligen länkats tillräckligt redan. Jag är ute efter andra poänger. 
 
I dagarna har jag diskuterat med en ny kollega om "gym" och en sak hon nämnde är att många tjejer som köpt dyra gymkort sminkar sig före gymmet. Det kanske inte är något nytt, men varför? Vem är det du sminkar dig för när du ska gymma. Därmed bli svettig, röd och trött? Skulle gärna höra någons åsikt som faktiskt gör det. Jag dömer inte. Vore intressant att veta då jag "fattar noll".
 
En annan företeelse jag funderat över är varför det är så sjukt hemskt med att gå ut med mjukisbyxor till exempelvis lokala ICA,Konsum, Vi (det heter egentligen Vivo!) eller dyligt. Om klockan är 21:35 på en halvkass tisdagskväll och någon ska handla inför frukosten. Är det viktigt att se ut som en million euro då? Måste man sminka sig och ta på sig finaste klänningen? För vem? Väntar ni er att träffa "The One" vid varje enskilt besök till matbutiken? Samma sak gäller givetvis killar.. På med parfym och skjorta för att köpa en liten baguette på Vi? Kom igen. What's the point? Är det verkligen bra självkänsla att behöva överagera på det viset?
 
Jag minns själv en söt tjej jag brukade se när jag jobbade på annan ort. Hon kom in både i mjukisbyxor och finare kläder när han skulle studera på platsen. Hon var faktiskt sötast just i mjukisbyxor. Byxorna behöver inte betyda den sociala döden.. Speciellt inte om du går ut för att handla mat, studera eller något annat man måste ser ut som en supermodel för!  
 
// Now What !? - GeorgVanHalen