the biggest shame about rock n' roll

In my experience online (on the internets) and listening to the radio there seem to be a massive missunderstanding about the biggest and best among rock bands and artists. Why I recoon that is? Well most bands who have deacades of making records (or who's music still keeps drawing attention to itself) and being out on the road has done alot more than one or two great songs.

But why. Why is radio only playing the same hits, year after year after year when there is several songs even on the same CD that could be played and perhaps helping the band to find new fans or atleast give die-hard fans a smile on a wednesday afternoon?

While killing good songs by overplaying them other good songs are getting forgotten. That to me is the biggest shame about rock n' roll. Kids of today (some, not all) don't give bands a chance because they think all the band ever did was just one track while in real life the band has been active for maybe 30 years, on the road and done 15 (+) CD's which is atleast 150 songs.

In my time tracking down music I've come across alot of songs that easily could fit radio and would be appreciated far more than the single overplayed "super-hit". It makes me wonder, if I can find these songs how come radio stations can't?

// don't get eliminated! - GeorgVanHalen

jag kände inte igen dig

"Nämen.. jag kände inte igen dig.. fan vad snygg man får vara idag då!"

Är det en komplimang eller en okomplimang?

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

en kille jag mötte i närbutiken

No Country for Old Men låg på nattygsbordet och väntade på mig. Jag flög iväg för en middag till områdets närbutik och där. Där mötte jag en kille från mitt hus. Han var också där efter mat. Vi pratade lite snabbt och jag blev erbjuden att följa med på en filmkväll med gemensamma vänner.

Jag gick inte med killen utan gick hem för att titta på min film.

Trodde du verkligen det? Klart jag hängde på. Under ätandet av middagen fick jag njuta av en "film" från vänner och bekantas Norrlandsresa från 2009. Därefter såg vi ett stycke Zingo från 1998. Flamsig, men en rätt skön rulle. Inte nog med det. Jag fick lära mig saker som att "DVD = Det Vet Du".

Är inte livet i korridor härligt så säg?

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen