en vän



" det känns som att säga adjö till en riktigt god vän...
en vän du vet att du aldrig kommer se igen"


// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen


sanningen ska fram

.. Men för att nå sanningen behövs det frågor. Frågor från dig.

Gärna frågor från mina bloggkontakter, men även från vänner och andra som just hittat till min blogg. Det är dags för att alla smygare att visa sig (anonymt går givetvis bra). Jag känner nämligen att min blogg börjar bli lite väl opersonlig (med brist på bätre ord) och ett gediget inlägg baserat på era frågor skulle återställa balansen en aningens. Ja, nej eller kanske är inga svar ni kommer få. Utan jag lovar svar som kommer ge er en ny syn på livet.. eller, kanske inte.. men ett löfte om välskrivna svar ges!

Frågor av alla dess slag är välkomna!

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen


Glad

                                           Här har vi en glad Clint Eastwood.

                     
                                                           
                                      Och jag var lika glad efter att sett Joe Kidd!

                                   

Det är inte enkelt för mig att göra en objektiv recension när Clint Eastwood är involverad. Jag älskar fan karljäveln, men här är ett försök :)

Joe Kidd från 1972 är en i raden av alla westernfilmer av och/eller med Clint Eastwood. Filmen har sin egen handling och Clintan.. han har också sin egen. Clint Eastwood är Joe Kidd och han går runt lite som han vill och gör lite vad han vill medan filmens andra handling går sin egen gång. Detta ger filmen sin bästa krydda, dess oförutsägbarhet. Man vet, nästan, aldrig vad som kommer ske och det ger filmen ett stort underhållningsvärde, men samtidigt blir filmen rörig då den går snabbt fram. Man får, ofta, ingen riktig förklaring varför han gör som han gör. Han bara gör det!

Filmen ligger under en timme och trettio minuter, vilket är negativt i detta fall. Många scener "rushas" och får inte samma effekt som de mer tilltänkta scener i t.ex. The Good, The Bad And The Ugly. Filmen hade vunnit mycket på att kanske vara två timmar lång, vilket givit en del scener mer andrum.

I termer av att göra en bra film är detta inte Clint Eastwoods bästa western, men det är faktist en av de mest underhållande och den gjorde definitivt mig på bättre humör.

Betyg: Filmen får 3 hästar av 5 möjliga

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

att rekommendera

Det här är..

Made in Heaven (1995)
The Curse of the Hidden Mirror (2001)
The Devil You Know (2009)



Och de är gjorda av..

Queen
Blue Öyster Cult
Heaven & Hell

Och en rekommenderad låt från vardera skiva är..

Queen - Mother Love
Blue Öyster Cult - Out of the Darkness
Heaven & Hell - Rock And Roll Angel

Good day to you!

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen


varför?

Med perspektiv på det hela tänker jag fortfarande exakt likadant: varför?

Valborg firandes detta år (precis som förra) i Uppsala. Här firar man Kvalborg och Valborg. Kvalborg är början på folkfesten och Valborg är fortsättningen. I år började jag ha mig trevligt under Kvalborg och fortsatte inpå Valborg. Under Valborg är det folk, mycket folk i Ekonomikumparken och där var även jag. Sedan fortsatte jag ner till en nation (nation = sammlingsnamn för en mängd festlokaler). Där hade jag det trevligt och vid middagstid fortsatte jag och övriga tillbaka till korridoren.

Vid denna tidpunkt var jag ganska trött (kanske börjar bli gammal..) och hade inget "ragg" på gång. Jag valde att duscha för att sedan klä mig bekvämt, vilket innebär att fokus ligger på att vara bekväm.. inte snygg.

Jag gick upp och ner i korridoren och slutade upp i en annans rum. I rummet var det en diskussion och efter diskussionen om "vart ska vi gå?" passerade en tjej mig och sa ironiskt: "snygga skor!" om mina jäkligt fula, men bekväma skor... 

Inget ord och ingen blick byttes emellan oss innan kommentaren denna kväll och vi har träffats på fester tidigare, då hade vi faktist fått hyfsad kontakt. Har inget personligt emot henne, men attityden kunde gärna slopas.

Visst kunde jag klätt upp mig bättre, men ska inte jag få klä mig hur jag vill i min egen korridor (?). Att klä sig slarvigt på en fest är inte normen och anses oattraktivt, men något du måste förstå är att attityden hennes kommentar framhäver är miljoner (miljoner!) gånger mer oattraktiv än vad något klädesplagg någonsin kan bli. Bara så du vet. 
 
// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

oh, won't you clap your hands for me?

Fel är det aldrig med något utav dessa alternativ på en konsert:

* Ett rivigt gitarrsolo
* En fantasifull introduktion av bandet
* Ett flashigt sätt att starta första låten
* Utspring på scen med rätt "encore" (extranummer, för er som inte hänger med)

Trots allt detta är min höjdpunkt på en konsert ändå när bandet drar ner tempot och konserten styrs endast av något simpelt spel från antingen basen, gitarren eller trummorna och en frontman som försöker får igång publiken.. och får igång den. Händerna börjar komma upp i luften och börjar klappa i takt till det simpla spelandet och för en stund står du inte där med en vän elller två. Du står där med tusentals.

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen


World's Greatest..

..Georg.. Näääää. Dad. World's Greatest Dad med Robin Williams.



Med all ärlighet satt jag ett bra tag in på denna film och undrade vad det var för omogen-inte-kommit-ifrån-puberteten-idiot som skrivit denna film. Den var underhållande, men sonen var överdriven och dåligt spelad. Det blev mer pinsamt än kul.

En bit in i filmen händer dock något (ingen spoiler här inte om vad) och plötsligt går den från en omogen komedi till en film med en riktig handling. Stund för stund blir det omogna mindre relevant och en faktist bra story uppdagas.

Det finns en del roliga scener i filmen, men det som är bra är dels hur den utvecklas och att den fångar dagens samhälle på ett intressant sätt. Den går dessutom låååååååååååååååååångt ifrån de snälla-förutsägbara ramarna för en familjekomedi. Det här är inte en vanlig rulle och är man ute efter något udda samt att du kan se en film på flera djup än bara ett är denna en film som rekommenderas.

Varning: Innehåller en ny (för mig) tvist på omogenhet. Inte som Brüno eller American Pie. Inte snällare eller värre, men annorlunda.

Betyg: 3,5 tjuvaktiga farsor av 5 möjliga.

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

SVT Play - Tips

För cirka 13 timmar och 35 minuter började en grym Queen dokumentär på SVT1. Den ska finnas upp på SVT Play inom kort, om den inte redan gör det.

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen


Med detta sagt.

Nu är det dags att fokusera på något seriöst. Det finns en sak som invandrare och utlänningar (något som ofta benämns som samma sak i media och folkmun) måste få klart för sig. Det "svenskar", åtminstone de smarta, ogillar är inte faktumet att folk kommer från olika länder utan sättet vissa agerar.

Att använda det omformulerade språket med älskade citat som "aboooo", "vad händer len?", "jag ska knulla dig och hela din familj.. fatta duuuuu?", "va eee det med diiig?", "Brorrrsan!" och "Hur är läget, kompiiis?" är oattraktivt på alla nivåer tänkbara. Om personer som använder dessa ord skulle höra hur icke intelligent det låter från en utomstående persons perspektiv skulle de nog sluta snabbare än snabbt.

Detta "språk" skapar ännu större barriärer mellan det svenska och dess användare. För att inte tala om hur det förstör för de invandrare/utlänningar som inte kör denna stil. Vissa svenskar drar alla över en kam. Visst är det fel? Särskilt mot de invandrare/utlänningar som höjt sig över det beskrivna beteendet.

Med detta sagt.

Det finns nästan inget lika osmakligt som "svenskar" (kan egentligen vara vem som helst) som bestämt ska använda olika begåvade termer som "blatte", "guling" eller "svarting" för att beskriva en person. Lär er folks namn istället. Ska ni begära respekt ska ni behandla folk med det också.

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

I wonder whatever happened to Alice...

.. He was at Gröna Lund, that's what och det var jag också!

Alice Cooper eller rättare sagt Vincent Furnier har försått att han inte är 20 år längre och han visar det på ett smart sätt. Istället för att göra att hela showen cirkulerar kring honom, då det är just honom folk har kommit för att se, låter han sitt "okända" band skina. Istället för att han står och gör allt intressant får dom andra också vara med för att leka. Den yngsta gitarristen sprang runt som en dåre och var sjukligt underhållande att titta på. Jag blev sugen som tusan att ha en egen gitarr att glida omkring med. Trummisen fick ett eget solo och basisten tog över scenen för att liva upp publiken innan nästa del av showen. De betedde sig som ett riktigt band!

                  

Det hände saker hela tiden på scen utan att ta för mycket fokus av den faktiska musiken. Bland annat hoppade Frankensteins monster in under låten "Feed My Frankenstein". Falska pengar delades ut till publiken på ett svärd i låten "Billion Dollar Babies". En kvinnlig docka åkte fram i låten "Only Women Bleed" och kastades ut under låten "Cold Ethyl" (just under Cold Ethyl tyckte jag dockan tog för mycket plats och blev snudd på fjantig), men det var ständigt något på gång. Mycket underhållande!

                   

Musiken då? Alice Cooper har släppt skivor sedan 1969 och gått igenom det mesta. Riff-rock, ballader, nästan Poprock, glamrock, hårdrock, skräckrock, nu metal och haft sina egna stämplar på alltihopa (dvs. det låter inte exakt som det klassiska inom genrerna utan ofta med någon ändring). På denna spelning blev det en del klassiska 70-tals hits blandat med en helt ny låt, några från 00-tal och några 80-tal. Det märkes tydligt i publiken vilka låtar som kändes igen (School's Out, Poison) och vilka folk antagligen aldrig hört förut (Brutal Planet), men alla låtar smälte ihop bra trots att många låtar ligger långtifrån varandra musikaliskt. Ett stort plus för det!

Personligen gick jag och väntade på konserten länge. Alldeles för länge, men när duken på scen ramlade ner och man fick se bandet glömdes de timmarna bort illa kvickt. När sedan School's Out sjöngs av en publik där både spädbarn, 8-åringar, 12-åringar, 15-åringar, 18-åringar, 30-åringar, 40-åringar, 50-åringar, 60-åringar och säkerligen någon 70-åring befann sig var det ingen tvekan som saken. Jag var precis där jag skulle vara!

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

Cake of Layers?

Mer som Layers of Cake.. Layer Cake!



Många av "dagens" actionfilmer försöker vara snygga och tekniskt avancerade. Oftare än inte anser jag att det drar ner filmen.. men inte här. Vissa scener är ögongodis och bland det snyggaste jag bevittnat på film. En actionfilm gjord rätt.

Förutom de snygga scenerna dyker det ibland upp skämt. Skämt i klass med Arnold! 
Ni minns Arnold, right?



Ett Arnold skämt är något kaxigt sagt på ett konstigt, udda vis. Det är såååå dåligt att det blir bra. Min typ av humor! Men det drar inte ner storyn eller de spännande momenten. Det kryddar bara upp.

Filmen förklarar vilka alla är och minskar på den röriga storyn. Det är ganska många ansikten, men de lyckas nästan 100% ändå gör det glasklart vad som händer och varför samtidigt som man får sig en överaskning eller två. Det senare är ett måste om en film ska stiga över "standarden" dvs. inte endast vara ännu en rulle.

Visst, det är det en klassisk actionrulle i flera bemärkelser, men jag gillar vart fokus har lagts. Inte på allt dödande utan vad som händer efter. Regissören säger i bonusmaterialet att han är mer intresserad av vad som händer med skurken, mördaren, tjuven osv. EFTER deras gärning.. inte själva gärningen i sig och jag är beredd att hålla med honom.

Jag gillar också att den är brittisk. Det är dags för Hollywood att låta andra skina nu och det gör britterna med denna. Helt klart en av de starkaste filmerna jag sett på länge. Det är även kul att se Daniel Craig innan han blev Bond med hela världen. Här gör han en bra prestation.

Betyg: Fyra stabila Daniel Craigs av fem möjliga.

Strunta i att läsa baksidan eller titta på trailers och få tag på denna film.

// Utan nostalgi har vi ingenting - GeorgVanHalen

RSS 2.0